Fastigheten Alsvik 3:72 på Ängsholmen.
Adress Ängsholmen 12 Alsvassen 76018
Tel: 0706261658
ÄTORP
Familjen Böving
Jan, född 1934 Lena, född 1936 Anna född 1959 Ella född 1961 Kaj född 1965 och Lisa, född 1970.
1957 gifte vi oss i Blidö kyrka. Helga Görlin sjöng Värmlandsvisan och Charlie Achatz spelade flöjt. Prästen hette Gösta Haglund . Saltsjön låg förtöjd vid Almviks brygga. Efter vigseln for vi till Korpholmen och båten la till vid Kvällsfridens brygga där vi åt vår bröllopsmiddag och dansade på akterdäck. Runt fartyget låg många småbåtar för att ”vara med” på festen. Där satt fiskarn från Brokholmen, handlaren från Glyxnäs, Målaren från Alvassen och snickaren från Bruket med sina familjer. De kunde höra talen och musiken och de hurrade för oss. Det var en underbar kväll och Janne och jag tillbringade sedan vår bröllopsnatt med två hundar i Oroligheten efter båten givit sig hem till Stockholm med alla gästerna.
Vi var mycket unga och mycket lyckliga.
Första sommaren bodde vi i Oroligheten och hade gemensamt hushåll med mamma och pappa. Jannes ben efter trafikolyckan 1955 hade äntligen läkt och han kunde gå skapligt med kryckor och stå utan. Vi hade fått tomten på Ängsholmen i bröllopsgåva och också 10 000 kr att bygga ett hus där. John Karlsson från Bruket skulle bygga det men det var mycket att röja innan och detta höll vi på med hela den sommaren när vi inte roade oss åkte båt festade med vänner och kelade med varandra. Jag minns inget väder! Vi hade en hund som hette Cocky som älskade att bada och när vi for på vår bröllopsresa i Vift (en liten campingbåt utan kapell) var vi blöta hela tiden. Vi for till Dalarö och jag tror motorn fungerade hela tiden. Det var en Penta och båten gick ca sju knop.
Sommaren 1958 var huset nästan färdigt. Vi målade och tapetserade fixade skåp osv och röjde ännu mer. Vi bar mycket sten och alla som kom till oss var också tvungna att bära några för att bygga upp en terrass utanför huset.
1959 väntade vi Anna. Det var en varm sommar. Vi for med Gungafin ( Nisses vackra träsnipa) till Kristinehamn och till Boholmen för att hälsa på Jannes släkt.
I augusti hade vi kräftskiva för vännerna som kom från stan. Inger och Pyn var inte bjudna . Jag lånade kräftknivar mm av henne. Hon undrade om jag inte skulle låna nubbeglas och det var då jag sa ”Mina vänner super inte” som sedan blev ett bevingat ord. De söp faktiskt. De ramlade bland stenarna framför huset och kräktes i min ”rabatt” och vi hade jätteroligt.
Varje år byggde vi på vår stuga. När Janne började tjäna pengar lät vi bygga. Han hade inte lätt att kliva omkring på obekväma plaster och fick ont . Min uppgift var att måla och släpa ris till alla brasor vi gjorde.
Sigge Andersson(?) och Mauritz Johansson från Blidö byggde ut huset 1968 och vi fick nytt kök och den härliga verandan som vetter mot Vamban. Där finns en stor öppen spis som Janne murat ihop med en murarkunnig vän. Om den verandan kunde tala skulle detta bli en hel roman.
På 80-talet byggdes Jannes rum och tvättrummet. Pär Åkerman gjorde sedan den sista utbyggnaden
En veranda för tvättmaskin och ved. Sedan gick det ju inte att bygga längre för berget tar emot.
Janne med hjälp av Lars Åkerman ,14 år, byggde Pappahuset som nu fått träpanel på 60-talet.
Emmaboda (Det heter så, för att Janne kallade mig för ”min Älskling” – ”m ä ”- och det blev sedan bara ”Emma” ) kom som ett lego med lastbil från Dalarna till Bruket där Kaj och Janne hämtade de tunga stockarna och kånkade dem hit. Det var 1985 (tror jag) Sedan anlände två gubbar från Dalarna och satte ihop huset…utan spikar. Janne var hantlangare och var dödstrött om kvällarna. Huset fungerade som gästhus ända tills 2011 då Janne dog.
Här I Emmaboda bor nu hans Ä – och trivs bra fastän hon saknar sin älskade Janne varje dag. Hon är den lilla, lilla gumman med den lilla, lilla katten – den rara musjägaren, Mozart. Var är stävan?
Förra sommaren 2012 byggde Erik Tuominens (barnbarn till John Karlson och Jannes mkt goda kompanjon i Bruket) snickare ut stugan. Huset är nu 24 kvadratmeter.
Emmaboda har också en liten rar veranda . Om femtio år kan den berätta allt möjligt förstås. År 2063 bor troligen ett barnbarnsbarnbarn här och röjer tistlar och askar varje sommar och grillar korv på berget och badar från bryggan. Du kanske svär över motorn som inte går – och tappar ankare i sjön. Säkert lär du dina barn att simma och metar små abborrar. Akta så de inte får kroken i handen! Säkert har man uppfunnit något bra medel så att du inte får några fästingar. Hoppas brunnen som nu är alldeles ny (140 meter djup) fortfarande fungerar och att du kan sitta här om kvällarna och lyssna till syrsorna som leker i sommargräset nu i augusti.
Jag önskar att du som lever här då får ett lyckligt skärgårdsliv!
Du som är road av familjehistoria kan läsa min bok: Är mamma lik sin mamma som finns på museét.
Vi har två små vackra hus till – ett torrdass som vi hade som hönshus på 90-talet som heter Budapest som Erik och Jonas Åkerman byggt och en bastu som Pär Åkerman byggt som heter Sotavalta , döpt efter en by i Finland eftersom vi fick några bräder från Leenas och Sampsas Aaltios bastu.
Bövings båtar.
Pigan en träroddbåt, ärvd 1940…..
Vift en campingbåt med Penta, ärvd 1950…..
Puh en campingbåt samma Penta, köpt 1960…..
Pancho högsjöbåt i trä med två ruffar
Inombordsmotor Albin (förstås) 7 knop 1970-1973
Häxan Salongsbåt typ Göta Lyons barkass
6 ton 11 meter 6 kojplaster + Albin
10 knop 1973-1976
Lillhäxan liten plåtbåt med 3 hästar Yamaha 1980-talet………
Moster Plastsnipa med 2 kojplatser 6 knop 1976-1990
Faster Johansson Ockelbo med V8 motor 30 knop 1990-
Faster ägdes av Kaj och Janne ihop .
Lusasken plastbåt, typ badkar handikappsbåt 2009
Aktersnurra Selva
Döpt efter Lusasken i Kristinehamn
(en ask där man lägger slantar till änkor efter sjömän )
Fjåsan kanadensare (Annas och Ellas) 1964
Röde Orm lätt enmanskajak (Timos) 1969
Rosenberg örnjolle (Lisas ) 1970
Dagen Blekingeeka (Kajs) 1974
Rödstrumpan stabil enmanskajak typ kofärga 2007
År 1900 köpte Jannes farfar tio kajaker (kanadensare, somliga med segel) i Kanada och tog dem till Sverige . De låg i varandra som en rysk docka. Janne ärvde en av de mindre efter sin far på 50-talet. Den är inte tät, ligger under Ätorp och mår inte bra. Men vi kan inte elda upp henne och Sjöfartmuseet vill inte ha henne. Jens Orten får vila där i frid.
Den lilla lilla katten i den lilla lilla stugan på Ängsholmen 2013-08-15
Här bor Lena med Mozart i Emmaboda.