Sommaren 1964 blev Niquel och jag utbjudna till Korpholmen av  Gunnel och Göran Söderberg. Det var väldigt spännande för jag hade under hela gymnasietiden hört talas om denna ö från mina klasskamrater Gunnel, Annika Une, Kerstin Sjöholm Rydeberg och Brita- Maria Nordlander.

Vi anlände med vår ”folka”och parkerade vid Sjöbloms lador. Där mötte Göran med deras härliga Peligur. Vilket ljud!
Vi hade en underbar helg med bl a volleybollspel på Bayerska fältet med hela klanen som vi presenterades för.
Vi bodde i Alphyddan, Calle o Bibbis gäststuga.
Efter någon vecka frågade Gunnel och Göran oss om vi ville köpa Alphyddan. Calle o Bibbi ville sälja den.

Vilken dröm för oss! Men ack inte så stadda i kassa! Det blev många kvällar med räknande, räknande och räknande.
Vi insåg vilken fantastisk chans detta erbjudande var så på hösten tackade vi ja.

På tomten stod Alphyddan som byggts av Petter sommaren 1956.  Sommaren 1965 byggde vi en brygga och en bastu/bod.
Därefter byggde Niquel in Alphydans veranda. Det blev kök.
Så byggdes det på en veranda.
Peter och Susanne sov i köket på tvärsen. Hur länge kunde de göra det? Tills de blev 150 cm långa.
Dags för nytt hus.
Och så har det fortsatt!

På vårarna var vi på udden (Gunnel och Göran, Jossan och Kerstin och vi) tvungna att ägna oss åt våra träbåtar som vi dragit upp på ”båtvarvet”. Det var mycket jobb med dem men även stor gemenskap och många måltider intogs där. Speciellt Kerstin var en fena på att komma med läckra matkorgar av allehanda slag.

Plastbåtarnas tid tog vid och kvar blev mer en ”båtkyrkogård”.

Margareta  och Niquel